en dag i helvetet.

Titta noga på den här bilden.



Såhär ser det ut hemma hos oss. Det har det mer eller mindre gjort i två år. Men just nu är vi mitt uppe i en rokad och det är värre än någonsin. Gissa om det är praktiskt att ha en klåfingrig liten ettåring som far omkring i ett sånt rum.

En normal dag så fixar jag iordning allt så det är klart att sticka medan Ivar sover sin förmiddagslur. Men om, som under natten till idag, Ivar vaknar 02:30 och skall skrika, leka och dricka välling ett par timmar och sen sovandes leverera sparkar i pappas ansikte - då frestas jag att ta igen lite sömn på förmiddagen.

Så blev det imorse. Inget förberett alls. Och eftersom jag inte hunnit iväg och badat med Ivar på länge och det var molnigt så bestämde jag mig för att vi skulle till liljeholmsbadet.  Så en knapp timme gick sen åt att hitta Ivars badbyxor. Under tiden rev Ivar sönder en atlas, tömde linnéskåpet på golvet och var allmänt missnöjd.

När vi väl kommit iväg, typ halvvägs,så drabbades pappa Viktor av "stängde-jag-verkligen-av-gasen-nojjan" och vände hem igen. (den är välgrundad f.ö och inte av neurotisk karaktär)
Idag var den såklart avstängd. Nästan så man blir besviken när man vänder hem i onödan, helt sjukt.

SÅ, till slut kommer vi fram till förunderligt trevliga Liljeholmsbadet. Ett otroligt mysigt ställe. Men redan i duschen blir Ivar lite sned. Men eftersom han älskar att bada (trodde jag) så håller jag ångan uppe och sprintar iväg till bassängen för att sänka ner mitt blekfeta lekamen med Ivar i famnen. Dagens flopp. Ivar blir förkrossad.

Känslan av att under mycket om och men ha packat, kommit iväg, BLÖTT NER SIG och efter en minut inse att det är dags att gå igen är oslagbar.

FY FAN.

Alla som försökt byta om på en trång yta, dyngsur med en liten bebis i samma skick vet att det är ganska roddigt. Att göra det med en liten kille som skriker koleriskt är riktigt drygt. Det jävliga är att Liljeholmsbadet inte har omklädningsrum i vanlig bemärkelse utan bara ett draperi som skyler. Man är således i simhallen när man byter om. Så stressfaktorn att inte en själ i hallen kunde höra sina egna tankar, än mindre simskolan höra sin fröken, kan man lägga till misären jag genomled.

Inga bilder knäpptes som ni kanske förstår...ledsen för det.

Fördelen med en sådan start på dagen är att det kan omöjligen bli sämre. Så när vi kom ut var både jag och Ivar på gott humör och en faktiskt superb "kingston-sallad" på Strand gjorde oss båda riktigt glada.

Nya friska tag imorgon. 

arg dag, arg musik, varsågod.

sjukt snygg video. eller annorlunda för genren i alla fall.