dagarna med Ivar. och eurovision...

Enda sen jag startade denna min lilla bildblogg så har jag haft i åtanke olika tema-inlägg jag skall göra. Ett av den är "En dag med Ivar" där jag tänkt att fotografera alla dagens moment och lägga en ära i att försöka göra några intressanta bilder av det. En annan idé är att fota var trettionde minut eller liknande. Jag har ju 5 månader på mig så det kommer, tids nog. 

Idag blir det en sorts mix. För andra dagen på hela ledigheten hade jag nämligen inte kamerajäveln med mig idag. Det var lite skönt faktiskt. Och det är ju tecken på att den MÅSTE med framledes. Men detta är de senaste två dagarnas bilder. 

Imorgon skall jag gå en kvällskurs i ljussättning och lära mig lite om studioblixtar. Skall bli spännande. 

(klicka på bilderna godammit, de funkar inte i 400 pixlars bredd.) 

Åka hiss. Lika kul varje morgon. Lika hatat varje kväll vid hemkomst.

Igår lunchade vi hos farfar. Grymma körsbärsblom på St Essingen.

Maniac, skulle lätta upp ena ögat lite, men det blev lite väl mycket, han se ut som zombie, orkar inte göra om det nu.

Han har blivit så sjukt stor. När han kör den här stilen finns inte ett spår av pappas lilla bebis.

Det är ett manipulativt, målmedvetet och samvetslöst barn jag har fått på halsen

Idag avslutades dagen med en Dragon House orgie. Här förevigad med en härlig lånad 55mm makro som ägaren troligen inte kommer få tillbaka.

Och efter SiChuen-frossa så var det sagostund. För andra gången får ni njuta av en bild av undertecknad läsandes sagor för de små. Här ses Ivar med sin kusin, Eira. 

Den jävla eurovisionfebern är ju här med besked. Och eftersom nära hälften av de tävlande uppträder mer eller mindre nakna kunde jag inte låta bli att titta lite igår. Rumänien var min favorit musikaliskt, andorra var OK också. Ivars mamma gillade island så mycket att hon bönade och bad mig om att lägga upp deras bidrag här. So be it. En engångsföreteelse.

F.ö så finner jag inte ord för att beskriva mina känslor när jag såg Tjeckien, Bulgarien, Vitryssland och vissa andra.  Ärligt talat. Immortals senkläder är ju mindre uppseendeväckande. Fyfan så de såg ut. Allt som allt halvbra underhållning. 10 skitlåtar, 2 som lät ok. Och ganska mycket hud. Precis sådan tv som jag gillar när jag, som nu, sitter med min älskade mac i knät och kollar med ett halvt öga. 

Ses imorgon.

...och så min favorit. (inte för hennes look, jag lovar. Inte för texten heller, faktiskt)

Det värsta är att nu kommer jag nog se eländet hela vägen. 

Finns bara EN låt att spela i sammanhanget. Som sätter ord på det hela.

 MASS APPEAL MADNESS. Just det. Ett av Napalm Deaths tio bästa spår.